En halv gul sol...igen

Det viktigaste med En halv gul sol är det Olanna säger till Ugwu på den sida i boken där jag gjorde ett enorm hundöra för att jag skulle hitta det igen, men som jag naturligtvis inte hittar i alla fall nu när jag ska ha det.
Folkgruppen hausa har just utsatt folkgruppen igbo för en blodig masaker, trots att de till alldeles nyligen bott grannar i bästa sämja med varandra.
Det Olanna säger till Ugwu är ungefär så här:
Nu förstår du väl att vi alla är kapabla att göra detta mot varandra.

En halv gul sol till

Som om det enda som fanns att säga om En halv gul sol var att baksidestexten INTE bör läsas. Inget nämnt om alla mina fördomar om Afrika som kom på skam (De gör ofta det, mina fördomar. Vilket gläder mig.)

En halv gul sol

I solstolen under en hel grekisk sol läser jag Chimamanda Ngozi Adices roman om Biafra-kriget: En halv gul sol. Återigen förbannar jag baksidestext-skribenterna. Här avslöjas en livsavgörande händelse i en av huvudpersonernas liv som i själva boken inte inträffar förrän på sidan 526! Hade författaren velat att jag skulle haft med mig den kunskapen så länge hade hon väl skrivit det tidigare. Nu ger man sig in och saboterar i Kompositionen. Och det är snudd på kriminellt.